Skicka Paket

Den bevingade budbäraren – 3000 f. Kr. Redan under forntiden använde man brevduvans välutvecklade sinne för att hitta hem till boet. Enligt 3000 år gamla­ källor använde perserna duvor för att skicka meddelanden som snabbt skulle nå fram. Andra länder i Medelhavsområdet kopierade idén. I tusentals år har brevduvor varit pålitliga brevbärare. © Polfoto/Corbis
Visa hela svaret

Hur skickade man meddelanden på 1900 talet?

Ökat antal postförsändelser – Under 1800-talet fanns postkontor på de flesta orter. Den allmänna läs- och skrivkunnigheten började bli vanlig även i de lägre klasserna varvid brevskrivandet ökade betydligt. Folkskolan kom 1842. År 1850 fanns 302 poststationer, 1875 fanns 1648.

• R 1850 skickades 7.078.730 postförsändelser, år 1870 19.690.400 st och år 1885 hela 88.318.022 st.
• Någon brevutdelning förekom inte utan man fick bege sig till postkontoret för att se om det fanns något brev som väntade.
• På väggen utanför kontoret satte postmästaren upp en lista på brev som kommit.
• Vidare blåste postförarna i sitt horn när de anlände och på så sätt fick även folk reda på att posten kommit.

Brev skulle lämnas in 2 – 3 timmar innan postens avgång. Ämbetsbrev hade alltid företräde. Normala öppethållande tider var enligt 1707-års förordning 8.00 – 12.00 och 14.00 – 17.00.
Visa hela svaret

Vad hette posten innan PostNord?

Bildandet av ett nordiskt logistik- och kommunikationsföretag (2008–2014) – Den 1 april 2008 kallade Posten AB och Post Danmark A/S till presskonferens i Stockholm för att offentliggöra samgåendet mellan den svenska och danska posten. Såväl regering som opposition i Sverige var positiva och även de fackliga organisationerna. Även medias rapportering var i huvudsak positiv.

1. Samgåendet trädde i laga kraft under 2009.
2. I början hette koncernbolaget Posten Norden, men bytte sedan namn till PostNord.
3. Syftet med samgåendet var primärt att möta den kraftiga tillväxten inom logistik där inte minst internationella företag såg Norden som en enda marknad.
4. Nu började även digitaliseringen på allvar påverka vissa branscher.

Musik- och filmindustrin förändrades i grunden när konsumenter slutade köpa fysiska skivor och filmer. Skivbutiker försvann från stadsbilden och boklådor konkurrerades ut av företag som Amazon och Adlibris. Facebook och Google tog en allt större andel av reklaminvesteringarna, vilket innebar att flera dags- och kvällstidningar fick lägga ned eller blev allt tunnare.

• Även postbranschen påverkades i allt större utsträckning.
• I början av 2010-talet accelererade brevvolymfallet kraftigt i Danmark, delvis till följd av att danska staten beslutat att all kommunikation med myndigheter måste ske digitalt.
• Fallet var det kraftigaste i hela världen och innebar också en ökad oro för ännu snabbare brevvolymfall även i Sverige.2010 togs beslut om att genomföra en ny produktionsstruktur som innebar en stor teknisk och infrastrukturell förändring samt en effektivare produktionsprocess.

Två terminaler, Rosersberg och Hallsberg, etablerades samtidigt som fyra avvecklades. Terminalerna etablerades nära järnvägen för att uppnå miljövänliga rikstransporter. Genomförandet medförde kvalitetsstörningar i driftsättningen i både Hallsberg och Rosersberg, vilket resulterade i kritik från kunder och även mycket mediekritik.
Visa hela svaret

Hur fungerade Posten på stormaktstiden?

Rikskansler Axel Oxenstierna beklagade sig i december 1629, i ett brev till Gustav II Adolf över svårigheten att få fram post till kungen. Vinterisen hindrade fartygen från att segla och brev som skickades över land tog för lång tid. Eftersom det var krig var det dessutom stor risk att posten hamnade i fiendens händer.

• I sitt brev framhåller rikskanslern kriget som en anledning till att han inte skrivit så mycket i sin rapport.
• Oxenstierna var vid den här tiden generalguvernör för de svenska områdena i Preussen.
• Under flera år fördes en omfattan­de brevväxling mellan honom, kungen och andra medlemmar av riksstyrelsen.

Alla order skickades med post. Och denna kunde ta tid. Postförbindelserna i Europa och Sverige under början av 1600-talet präglades av kronisk opålitlighet och långsamhet. Extra problematiskt blev det naturligtvis när det var krig. Oftast skickades brev mellan regeringsmedlemmar och statliga ämbetsmän med kurir.

Ungen och hans närmaste använde sig av så kallade enspännare; statsanställda kurirer som red med post till ståthållare och andra befattningshavare runt om i riket. Systemet var dyrt och sårbart för vädrets makter och krigets ständiga gissel. Av den anledningen skickades ofta flera exemplar av samma brev med olika bud.

Känslig information skrevs i chiffer. Svenskarna hade utarbetat ett eget shiffersystem som bland annat användes i Oxenstiernas brev till kungen. I takt med att byråkratin växte i omfång runt om i Europa, växte också mängden papper som skickades mellan olika orter.

Flera postsystem startades på kontinenten. Bland de mest berömda finns det som byggdes upp av den italienska kurirsläkten Tassis, som från början av 1500-talet bedrivit post­service mellan de italienska stadsstaterna. I Sverige tog utvecklingen längre tid. Under 1620-talet hade en postlinje upprättats mellan Stockholm och Hamburg, som vid den här tiden var ett centrum för politik och information i Europa.

Svenskarna tillsatte ett speciellt sändebud i Hamburg, Lennart van Sorgen, en inhyrd holländare. Hans uppgift blev att skicka vidare viktiga politiska nyheter till Stockholm samt att administrera postgången till och från Hamburg. Postlinjen fick en sträckning söderut från Stockholm till Markaryd i Småland, som då utgjorde södra gränsen för Sverige.

• I Markaryd lämnade enspännarna över postsäckarna till de bud som van Sorgen skickat från Hamburg.
• Växlandet mellan buden övervakades av länsmannen i Markaryd, Brodde Jakobsson.
• Buden erhöll, enligt en kunglig förordning, fri mat och logi av de bönder som de passerade på vägen.
• En viktig skillnad mot tidigare var att även privatpersoner, till en kostnad av fyra öre, fick skicka brev med posterna som gick från Hamburg till Stockholm.

Detta gjorde att postlinjen mellan dessa städer kallats Sveriges första offentliga postförbindelse. Kurirerna som transporterade posten råkade inte sällan ut för problem under vägen. På sträckan mellan Markaryd och Hamburg satte danskarna ständigt käppar i hjulen.

1. Bland annat vägrade de 1623 att släppa svenska postbud över Öresund.
2. Resultatet blev att sändebudet i Helsingör, Anders Svensson, tvingades smuggla över posten med hjälp av sina egna drängar och en liten båt.
3. Det här arrangemanget fort­gick under ett par år, innan danskarna åter tillät de svenska kurirerna att åka över sundet.

Efter hand stod det klart för svenskarna att det även inom landet krävdes ett system för att ta hand om postgången. Ett argument, som hörts i flera decennier, var att bönderna skulle slippa den gästning och skjutsning som de var ålagda att gratis erbjuda kungens bud.

Problemet sedan lång tid tillbaka var att denna frihet missbrukades och i stort sett vilka resande som helst numera krävde att få gratis mat och husrum. Regeringsformen från 1634 innebar att den svenska statsförvaltningen och administrationen ordnades på ett nytt sätt. Ekonomiska redovisningar och liknande skulle skickas in till kammaren i Stockholm.

Tidigare hade de flesta fogdarna personligen rest till huvudstaden och muntligen redovisat sina förehavanden, en lösning som inte längre ansågs effektiv.1636, den 20 februari, utfärdades förordningen om “Post-Bådhen” (postbuden) i Stockholm. Den som fick uppdraget att organisera det nyetablerade postväsendet var förre postmästaren i Leipzig, Anders Wechel.

Under trettio­åriga kriget var han en av de tyska postmästare som avlönades av den svenska staten för att sköta den svenska brevhanteringen i Tyskland. Nu fick han flytta till Stockholm. Förordningen om postbuden stad­gade hur det svenska postväsendet skulle organiseras. I inledningen hette det att drottning Kristina “för godt hafve, at anrätta uthi alle Provincer öfwer hela wårt Rijke wisse och ordinarie Poster”.

Detta genomfördes genom en organisation av stafettlinjer, betjänade av postbönder, som fanns på två till tre mils mellanrum. Böndernas uppdrag var att transportera postsäcken från den ena gården till den andra, tills den nått sitt postkontor. Postlinjernas sträckning var från början begränsad.

Linjen mellan Stockholm och Hamburg behölls, och en linje mellan Stockholm och Göteborg startades. Efterhand byggdes systemet ut och fler och fler städer fick postkontor. Exempelvis hade Enköping, Västerås, Nyen, Kexholm och Riga postkontor 1643. Wismar fick kontor 1645 och Stettin 1653. Perioden fram till 1680-talet kännetecknas av kraftig expansion.

År 1685 täckte det svenska postnätet i stort sett hela landet. Torneå i norr hade postkontor via den postlinje som gick till Finland längs med kusten, runt Bottenviken. Åland hade postkontor via postlinjen till Finland som gick med båt över havet. Likaså fanns postlinjer mellan alla större orter i landet.

De skånska städer som 1658 blivit svenska hade införts i det svenska postväsendet och de danska postkontoren hade övertagits av den svenska posten. Taxan för att skicka brev var inledningsvis inte enhetlig. Den berodde på vilket postkontor man anlitade. Den första generella posttaxa vi känner till bestämde en kost­nad på 4 öre kopparmynt per lod, men så småningom grade­rades skalan så att det kostade mer ju längre brevet skulle skickas.1692 fanns det slutligen en posttaxa som gällde för alla postkontor i landet.

Ett brev från Stockholm till Arboga kostade per lod 3 öre, till Askersund 4 öre, Alingsås 5 öre, Umeå, Piteå och Luleå 6 öre, Narva och Reval 8 öre, samt Dorpat och Riga 10 öre. Ett lod var detsamma som 13,16 gram. Som kompensation för posttjänsten fick bönderna befrielse från gästning, skjutsning, dagsverken och utskrivning.

De här friheterna bekräftades i ett fribrev utfärdat den 26 februari 1636. Postbonden å sin sida ålades att tillhandahålla två drängar som kunde löpa med posten, samt att hålla farvägarna fria och lägga ut spänger över vattendragen så att posten kunde komma fram. De båda postdrängarna skulle utrustas med varsitt postvapen (en form av legitimation), ett spjut som skydd mot vilda djur, och ett horn att blåsa i.

10 Inställningar du MÅSTE stänga av på din telefon!!!!!

När postbudet närmade sig nästa gård skulle han blåsa i hornet så att nästa postdräng kunde göra sig redo att överta säcken. Vidare stadgades att postbuden, i det fall de mötte varandra på vägen, skulle skifta säckar med varandra och vända tillbaka samma väg.

1. Dessutom ålades de att använda de snabbaste genvägarna istället för landsvägarna.
2. I förordningen sägs att posten skulle transporteras med en hastighet av högst två timmar per mil.
3. I det fall det tog längre tid riskerade postbudet att straffas med åtta dagars fängelse vid vatten och bröd.
4. Själva postgården skulle, förutom att vara växlingsplats för postbuden, även tjäna som inlämningsstation för den som ville skicka brev.

Hur lång tid tog det då att skicka post under 1600-talet? De uppgifter som finns bevarade är få, men 1637 meddelade postmästare Wechel att det tog åtta dygn att skicka ett brev mellan Stockholm och Helsingör. Några år senare finns uppgifter om att det tog fem dygn på samma sträcka.

Andra uppgifter visar att posten mellan Göteborg och Stockholm behövde sju dygn för att komma fram. Ett berömt exempel på postföringens relativa långsamhet, och hur den kunde påverkas av kriget, är beskedet om Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen 1632. Dödsbudet skickades med kurir till Stockholm dagarna efter slaget.

Underrättelsen nådde fram först i början av december, nästan en månad efter att kungen dött. Under resten av 1600-talet utvecklades och förfinades det svenska postväsendet. Nya förordningar tillkom och staten försökte rätta till de problem som uppstod.1697 tillsattes en överpostdirektör, Samuel Åkerhielm.

1. Tidigare hade verksamheten legat under det kungliga kansliet och postväsendets ledning hade inte varit helt klar.
2. Nu blev posten en mer fristående organisation som kunde fatta en del egna beslut.
3. Arl XII gjorde under 1710-talet ett antal försök att förändra posten.
4. Bland annat gav han 1718 ut en förordning där han slog samman postväsendet och gästgiverierna.

Förordningen upphävdes dock direkt efter kungens död, och verksamheten återgick till den tidigare ordningen. De former som posten fick under slutet av 1600-talet kom att gälla för organisationen en bra bit in på 1800-talet. Publicerad i Populär Historia 11/2007
Visa hela svaret

När började man skicka brev i Sverige?

Händelser – Kontaktannons från 20 februari,

• – Den dansk-norske kungen pantsätter och utanför Skottlands kust till den skotske kungen, Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
• – Vid den dansk-norske kungen död efterträds han som kung i båda länderna av sin son, Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
• – Den svenske rikskanslern utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska, Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.
• – Sedan har avlidit den 7 februari väljs Vincenzo Gioacchino Raffaele Luigi Pecci till påve och tar namnet,
• – Bedragaren Karl Vesterberg sätter in en i, vilket ger upphov till begreppet,
• – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
• – Dansk-norskan blir den första kvinnan som landstiger i, Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
• – blir den förste amerikanen att flyga i omloppsbana runt jorden då han i kapseln färdas tre varv runt jorden. Detta sker nästan ett år efter att konkurrenten Sovjetunionen har skickat upp, som den 12 april året före blev den första människan i rymden.
• – Knappt tre och en halv månad efter att har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla och gränsövergången nerriven.
• – Under en under årets i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.
• – Den amerikanske programledaren leder sitt sista avsnitt av pratshowen på tv-kanalen NBC, vilken han har övertagit från 1993. Efter en tids vila övertar han den 1 juni samma år den legendariska pratshowen från, Efter konflikter med NBC lämnar O’Brien serien redan den 22 januari året därpå, efter endast sju månader som programledare. Jay Leno tar åter över programledarskapet den 1 mars samma år.

Visa hela svaret

När uppfanns postväsendet?

Text Författare: Lundgren, Rafael (f.1851). Stockholms stadsarkiv Dokument (1)

Läs skriften i fulltext (pdf-dokument)

Tid 1600 – 1897 Plats Kan inte visas på karta Ämnesord Det tidigaste postväsendet i Sverige såg dagens ljus på 1500-talet. Men på den tiden var det enbart regeringens och hovets brev som kom på fråga. Medborgarna i övrigt fick själva ordna med brevtransport bäst de kunde.

Detta ville konung Gustav II Adolf och rikskansler Axel Oxenstierna råda bot på. Framåt mitten av 1600-talet började så även övriga medborgare kunna skicka brev, genom ett system där bönder (så kallade “postbönder”) hjälpte till med brevtransporten. Det tog sin tid. I början på 1700-talet behövde post som skulle skickas mellan Stockholm och Göteborg och som bedömts som särskilt brådskande ändå minst tre dagar för att nå fram.

Även om man med tiden utvecklade transportmedlen, såsom postdiligensen, fortsatte avstånden vara ett problem. Det är därför inte så förvånande att 1800-talets införande av järnvägar och ångbåtstrafik kom att innebära en revolution för posttransporterna.

Samtidigt växte en mängd postkontor fram runt om i Stockholm. I artikeln finns statistik där man kan se hur postanvändandet (samtidigt med befolkningstillväxten) närmast exploderar mot slutet av seklet; från 2,8 miljoner skickade brev och försändelser 1872 till 51,9 miljoner 1896. Det vill säga: nästan en nittondubbling! Utdrag ur Stockholm : Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af allmänna konst- och industriutställningen 1897.D.3.

– 1897. – S.175-198 Om du använder en text som källa ska du alltid ange vem som skrivit texten. Om det är en arkivhandling ska du ange var (i vilket arkiv) originaltexten finns. Om det är en bok eller artikel ska du ange utgivare och år om informationen finns tillgänglig.
Visa hela svaret

När blev posten blå?

Samgående – Posten AB och Post Danmark A/S gick i juni 2009 samman under moderbolaget Posten Norden AB, Moderbolaget bytte 17 maj 2011 namn till Postnord AB, Samgåendet föregicks av en granskning utifrån EU :s konkurrensregler med krav på avyttring av överlappande verksamhet för paketutdelning till företag i Danmark.
Visa hela svaret

Hur mycket tjänar man på PostNord?

När höjs lönen för brevbärare? – I augusti 2022 höjs lönerna för brevbärare. På Postnord samlas två procent av de anställdas löner in till en pott (minst 536 kronor per anställd). Utifrån potten fördelas sedan löneökningarna mellan de anställda efter förhandling mellan Postnord och Seko Posten.

• På Citymail bidrar de allra flesta brevbärarna med 536 kronor per person till den gemensamma lönepotten i augusti, pengar som sedan fördelas ut till brevbärarna i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
• Ingångslönerna för den som är ny på jobbet höjs också.
• Den 1 augusti 2022 tjänar en ny brevbärare på Postnord 23 975 kronor i månaden.

Motsvarande ingångslön för en ny brevbärare på Citymail blir 20 895 kronor i månaden.
Visa hela svaret

När blev postbilarna blå?

Lång omprofilering – Vad bytet går lös på vill Postnord inte gå ut med, men man menar att processen att byta ut de gula bilarna sker på lång sikt. – Vi har valt att göra en lång omprofilering, det är inte så att vi byter färg från en dag till en annan. De första bilarna började vi färga om för två år sedan. Allt eftersom vi byter ut så blir det blått.
Visa hela svaret

När infördes Posten och hur fungerade den?

I förordningen, som på initiativ av rikskansler Axel Oxenstierna utfärdades av drottning Kristinas förmyndarregering, slås fast att det från och med nu var postbönderna som ansvarade för att vidarebefordra post till rätt adress. Till detta skulle de ha två drängar var till sin hjälp.

1. Fick dessa förhinder måste bonden själv rycka in, annars fick han skaka galler i en månad.
2. Längs postlinjerna upprättades ett stafettsystem där posten utväxlades på de gårdar där postbönderna satt.
3. När en postdräng närmade sig en postgård blåste han i sitt horn,vilket var signalen till den dräng som skulle springa nästa sträcka att göra sig beredd.

Postdrängen som kom med breven skulle själv ta hand om försändelser som skulle åt andra hållet. Det var inte ovanligt att drängarna möttes halvvägs mellan gårdarna för att växla postväskor. Redan när Posten grundades 1636 fanns önskemål om hur postbondedrängarna skulle vara utrustade, till exempel vilka igenkänningstecken de skulle föra med sig.

1. De äldsta tecknen var posthornet och kronan.
2. Redan tidigt bar postföraren också tre kronor broderade på den tjänsterock som staten bekostade.
3. I Förordningen om postbåden föreskrevs att postbondedrängen skulle vara beväpnad, låt vara bara med ett enkelt spjut, för att skydda både sig och breven mot överfall.

Ingen tyngre beväpning således, eftersom postdrängarna aldrig befattade sig med den viktiga militära posten. Dessa transporter tog armén själv hand om, med betryggande eskort. På 1670-talet förordnade Posten en särskild grupp professionella postfunktionärer som framför allt skulle se till att öka tempot i postgången.

De riggades upp med en jacka och två par läderbyxor – och en häst.1646 hade nämligen staten bestämt att hästar skulle användas för postbefordran och de skulle föras fram “i galop och fyrsprång eller i fult traaf”. Först ut var linjen Stockholm–Halmstad där den viktiga utrikesposten fördes. Nu tvingades postbonden hålla både drängar och häst i beredskap, vilket kraftigt inkräktade på vardagsarbetet i skog och mark.

Det nya kravet blev en källa till konflikt mellan jordbruket och postbefordran som då och då flammade upp. Vissa statliga bidrag betalades dock ut för att täcka kostnaderna för hästen. Dessutom kunde postbonden komma undan dagsverkena. De så kallade postiljonerna fanns länge kvar i Postens organisation – brevbärarna bar faktiskt denna titel ända in på 1970-talet.

• Med postnummerreformen 1968 förlorade de dock en del av sin yrkesstolthet, eftersom det nu inte längre var nödvändigt med en omfattande kunskap om postens distributionsvägar eller var orterna låg.
• De två första siffrorna berättade om vilket av landets 85 postnummerområden brevet skulle till medan de tre sista angav utdelningsadressen.

Andra halvan av 1600-talet var en tuff tid för postbönderna. Krig och växlande administrationer centralt bidrog till att de utsattes för lokalmaktens godtycke. Postböndernas gamla friheter nonchalerades, samtidigt som brevvolymerna ökade och kraven på befordringstider skärptes.

Samtidigt infördes blå rockar som tjänstedräkt, efter förebild från den karolinska uniformeringen. Denna mundering levde vidare också under 1700-talet. Postrån och rånförsök var ovanliga under den här tiden, även om sådana finns noterade i källorna. Förhållandet ändrades dock i takt med att antalet värdetransporter ökade.

Från 1770-talet blev en av postiljonernas viktigaste uppgifter att bevaka och försvara den värdefulla posten mot rånare. En naturlig följd av detta blev frågan om hur postiljonerna skulle beväpnas. Första kategorin som kom i fråga var de postryttare som transporterade utlandsposten från huvudstaden.

Man bestämde att dessa skulle utrustas med både pistoler och sabel. År 1718 beslutade Karl XII om en postreform som innebar att postverksamheten och gästgiverierna skulle slås samman. Varje gästgiveri gavs i förslaget också rollen som postgård. Samtidigt delades postbefordran upp i sex olika tjänster. Varje posttjänst skulle tillkännages en särskild posthornsmelodi.

Efter kungens död föll hela reformprojektet. Under nittio år, från 1719 till 1809, arbetade Posten vidare utifrån den grund som lagts på 1600-talet. I mitten av 1700-talet drev bonde­ståndet utan framgång kravet på höjda postlöner. Det som så småningom kom ut av dessa ansträngningar var en lindring i postskyldigheten, och till slut ett avskaffande av hela organisationen med postbönder.

1. Detta skedde år 1860.
2. I städerna och andra mer tättbefolkade samhällen fanns ett system med privatägda postföretag.
3. Lokalposten i huvudstaden låg dock inom det offentligas ram, och brevbärarna fick en viss ersättning från staten för varje brev de bar ut.
4. R 1856 infördes i Stockholm ett frimärke för lokalbrev, och särskilda brevbärare anställdes för att dela ut stadsbreven – ofta flera gånger om dagen.

På 1860-talet blev lokalbrevbäringen i Postens regi allmän i flera städer. Ett decennium senare, år 1873, övertogs den så kallade kronobrevbäringen av Posten. Denna hade funnits sedan 1636 och varit ett komplement till den ordinarie postdistributionen, som inte alltid räckte till för att säkerställa jämn och regelbunden kontakt mellan centralmakten och alla landsändar.

Det handlade om brev till bland annat kronofogdar och länsmän, och distribution av kungörelser ut till prästerna för uppläsning i kyrkorna. Brevbäring i glesbygd, lantbrevbäring, infördes efter beslut av 1877 års riksdag. Från början gick brevbärarna till fots, men i slutet av 1880-talet dök även brevbärare på hästskjuts upp på Sveriges vägar.

Denna transportlyx fick de dock själva bekosta. Kring sekelskiftet 1900 började cykeln att ta över, och på vissa linjer användes till och med roddbåt. Under 1920-talet blev både motorcykeln och bilen vanliga i lantbrevbäringen. Posttransporterna behövde fortfarande skyddas på olika sätt.

Från 1839 utrustades postiljonerna med pistoler, samtidigt som sabeln behölls som tjänstevapen. Den tekniska utvecklingen ledde till att Posten under 1870-talet började byta ut pistolerna mot moderna revolvrar, inköpta från armén. Men revolvrarna av modell 1871 var för tunga för lantbrevbärarna, och för deras behov anskaffades smidigare och lättare vapen.

Revolvrarna avfördes från Postens centralförråd så sent som 1962. Det sista självförsvarsverktyget i den arsenalen var en batong, specialtillverkad för Postverket med en kärna av stål och ett hölje av gummi. Postbatongen fanns att tillgå mellan 1959 och 1973 och de tretusen exemplar som levererades bar texten “Slå ej mot huvudet!”.

1. Under Postens dittillsvarande historia hade man inte vid något tillfälle tagit ett samlat grepp om frågan om uniformering och kläder till personalen.
2. Först i mitten av 1800-talet stramades beklädnaden för postiljonerna successivt upp, och den 1 januari 1893 fattades ett centralt beslut om hur brevbärarna och andra yrkesgrupper i Posten skulle vara klädda.

I vår tid handlar kläderna också om andra värden än att vara praktiska i vardagsarbetet. När en stor och etablerad institution som Posten utrustar medarbetarna med enhetliga kläder representerar det något mer än likformighet. Det handlar också om varumärkesexponering och vilken bild man vill ge allmänheten.

• Den största förändringen i Postens historia av brevbärarnas och andra yrkesgruppers kläder genomfördes hösten 2002.
• Premiären gick av stapeln på postkontoret Stockholm 6 vid Dalagatan i Vasastan då brevbärarna tog på sig Postens nya profilkläder.
• Läderna – som fortfarande är aktuella – signalerar en modern företagsidentitet när brevbärarna varje dag delar ut brev och andra försändelser till landets 4,5 miljoner hushåll och 800 000 företag.

Den 1 april 2008 påbörjades processen att fusionera Posten och Post Danmark. Samgåendet ska ge den nya koncernen Posten Norden bättre förutsättningar att möta konkurrensen på marknaden, och med en kår på närmare 23 000 brevbärare – cirka 12 000 i Sverige och 10 750 i Danmark – säkra brevutdelningen till allmänhet och företag i de båda länderna.

FAKTA: Postens historia från 1636 till i dag 1636 Posten grundas på initiativ av Axel Oxenstierna som under trettioåriga kriget vill förbättra den offentliga brevväxlingen både inom landet och till Europa.1645 Ordinarie Posttidender, Sveriges första nyhetstidning, börjar komma ut. Den byter senare namn till Post- och Inrikes Tidningar.1686 Poststämplar införs, för att ingen ska stjäla breven.1791 Postens tidningsutgivande övergår till Svenska Akademien.1834 Särskilda postlinjer för paket införs.1855 Premiär för frimärken.1860 Systemet med postbönder avvecklas.1877 Lantbrevbäringen startar.1923 Trafik med postbussar, så kallade diligenser, inleds.1967 Den specialkonstruerade brevbärarbilen »Tjorven» introduceras.1968 Postnummer införs.1993 Brevmonopolet upphör.1994 Posten blir aktiebolag.2008 Fusionen mellan Posten och Post Danmark inleddes.

Att läsa: Svenska Postverkets historia, I–II (1936) på Generalpoststyrelsens uppdrag utarbetad av Nils Forssell, Posten – strövtåg i postväsendets och frimärkenas historia från antiken, medeltiden och våra dagar (1970) av Ivan W Fischerström, Svensk postiljonbeväpning (Postryttaren, 1989) av Ingmar Kämpe och Uniformella förhandlingar – hierarkier och genusrelationer i Postens kläder 1636–2008 av Marianne Larsson (Nordiska museets handlingar, 134, 2008).
Visa hela svaret

Hur bodde man under stormaktstiden?

Innehållsförteckning – I början av 1600-talet när Gustav II Adolf var kung behövdes många soldater till krigen. Soldaterna var ofta vanliga bönder från landsbygden. Jorisvo, 2017. iStockphoto. Under stormaktstiden såg livsvillkoren för barn, kvinnor och män annorlunda ut jämfört med i dag.
Visa hela svaret